Happ, min dag har inte börjat bra. Efter att jag har följt med Crille på power-walk upp för slalombacken (japp, hör och häpna) så tänkte jag hoppa in i duschen. Jag slår på kranen och håller handen under för att känna hur varmt vattnet här. Då plöttsligt börjar den att hosta för att sendan spy rostvatten på min arm, jag skriker och hoppar bakåt för att nästan svimma på badrumsgolvet. Eller ja nästan, jag slog hälen i ett skåp, men iaf! De var nog en nära "näradödenupplevelse", tänk om jag hade stått inne i duschen då de hände. Huvva! Donna tyckte iaf att jag var ganska knäpp som börja skrika. Men de var ju en ren reflex.

Sen nu för ett tag sen då jag skulle rosta mackor attackerade brödrosten. Jag hade stoppat ner två bröd och tyckte att de hade tagit för lång tid, så jag kollade ner i brödrosten för att se om bröden var färdiga. Och i samma sekund som jag gör de så hoppar bröden upp i ansiktet på mej. Samma skrikreflex startar här och denna gång börjar Donna att hoppa på mej. Jag visste väl att detta var ett tecken! Nu vågar jag inte börja med maten, tänk vad som skulle kunna hända om spisen attackerar!


Later!