Veterans Day

Helgen gick. Vi hade en massa planerat och fick destomindre gjort. Vi hade planerat att åka till banken och fixa mig ett bankkonto och kort som jag kan använda här men eftersom banken (precis som hemma) stänger tidigare på helgen blev det inte av. Dock har vi hunnit umgås med familjen här, stor familj och alla ska umgås samtidigt. Lite tröttsamt för en skygg norrlänning.




Sen har vi hunnit åka runt på jack- och skohunt för mig. Jag lämnade vinterkläderna hemma då de tog så stor plats i väskorna och såg detta som ett ypperligt tillfälle att faktiskt få köpa nytt! Till min besvikelse har jag inte kommit ens i närheten av de jag letar efter (inte för att jag vet vad jag letar efter för den delen heller!) men nästa helg har jag blivit lovad att få åka upp till Minneapolis 'The cities' och försöka få klarhet i den saken. Om vi har tur kommer vi kanske kolla på hus då också. Hann även få tag på lite material till att börja plugga på körkortet IGEN då mitt svenska bara gäller i tre månader här. Tur att ett amerikanskt körkort är betydligt billigare och enklare att ta än ett svenskt.

Idag är det Veterans Day här och vi ska ut och käka med Conors vän Jennie som är med i armen. Sjukt tuff tjej men om man möter henne skulle man aldrig kunna gissa att hon är militär!

Okey, gotta go. Som vanligt är jag lite sen och Conor kommer hem på 30min. Wish me luck!




Back in the US

Woha, snacka om att blogg.se har ändrats en aning sen jag bloggade sist. Har dock lovat att börja blogga igen då jag flyttat till andra sidan av Atlanten så får väl se hur detta går. Vet att de finns vissa där hemma som fortfarande vill ha koll på vad jag gör om dagarna. Känner dock att en "bloggutmaning" skulle funka som en bra mjukstart. Ni vet, en sån lista på 30 dagar. 

Anywho bloggen behöver nog dammas av och uppdateras en aning också, men de får bli då jag orkar fixa Photoshop på datorn. De kan ju faktiskt bli lite kul att blogga då. Typ som att köpa nya träningskläder så man kommer igång med gymmet efter ett uppehåll. 

En fråga bara, blogg är väl inte omodernt nu eller?!



P.S en update om hur resan hit gick kommer upp snarast!

On the road again

Hepp, då var vi på väg igen. Denna gång mot det stora landet i väst - the US and A. Jag följer alltså med Conor hem för att träffa hans familj och vänner. Pirr! Vi kommer bl.a. bila från North Carolina till Minnesota, en resa på ca 24 h.

Jag kan lovar att jag kommer vara bättre med uppdateringar och bilder denna gång då jag har tillgång till internet oftare än vad vi hade i Asien. Både här, på Facebook och på Instagram (marieschefstrom). Jag önskar dock att min laptop hade velat samarbeta bättre så att jag hade kunnat lägga upp fler bilder från Asien, men de projektet ska jag ta i tu med då jag är hemma igen. Om ca en månad!

Btw, genialiskt med wifi på flyget.


Bali - Gilis - Singapore

Efter manga forsok att ladda upp nya bilder pa Facebook far jag kanna mej besegrad av Mt Emilys crappiga datorer. Just nu befinner jag mej i Singapore igen efter lite mer an tva veckor i Indonesien. Vi hann med en svang pa Bali - Kuta och Ubud och Gili islands - Trawangan, Meno och Air. Jag vet att jag kallade Tioman for paradiset, men de var innan jag sett the Gilis! Jag ar helt kar i Indonesien (de lilla jag hunnit se) och komemr helt klart resa tillbaka nagon gang.

Forovrigt ar jag valdigt kar i Singapore ocksa! Igar strosade jag runt pa Orchard road och hittade hur manga bra butiker som helst: Forever 21, New look, Zara, H&M for att namna dom jag kan namnet pa haha! Imorgon hade jag tankt att forsoka ta mig ner till Little india for att fynda saker till lite battre priser. Ska jag vara arlig har jag inget intressant att skriva just nu, tanken var bara att forsoka ladda upp nagra bilder.


  

Ubud ar en av de vackraste staderna jag varit i! Har ar ingangen till horellet vi bodde pa forsta natten.




Risfalt i Ubud.


Nae nu ger jag upp.. Tva bilder blev de, ni kanske far halla ut tills jag kommer hem pa sondag ;) Btw, varfor har alla lurat mej att de ar varvader hemma?! 30 cm nysno kallar jag inte for varvader.


Chiaaao for now!


Borneo dreams

Orsaken till en glesare uppdatering skyller jag pa bristen av internet.
Eller rattare sagt, bristen pa BRA internet. Just nu befinner vi oss iaf i Borneo - Sarawak - Kuching. Mina tappra b-rudar har atervant till Sverige igen och de drojer inte lange foren jag ar kvar sjalv pa resande fot. (Aven om morsis inte ar nagot vidare fan av de.) Men innan dess kommer jag och Conor aka vidare mot Bali, narmare bestamt pa tisdag!

Detta kommer inte bli ett vidare roligt inlagg for nu kommer jag bara punkta upp en massa skit som jag kommit under fund med sen senast:

- Pulau Tioman ar paradiset personifierat (so far).

- Vem fan ar Bjorn Ranelid och vad fan gor han pa melodifestivalen?! Som jag dessutom inte ens visste gick just nu. For att inte tala om hur konstig laten ar. Ja, den ar bara konstig.

- Hur svart de skulle kunna vara att vara blond i Malaysia. Jag alskar Malaysia, de ar tom battre an Thailand men malay-snubbar kan vara varre an turkarna i Alanya.

- Vad mycket en tv kan gora under. I vart nuvarande guesthouse finns det en tv med dvd vilket varit till stor nytta under regniga dagar har i Kuching. Ingenting som jag direkt klagar over. Som lakaren jag traffade for min hals sa "No rain, no rainforest".

- Vi besokte en grotta igar. Vilket var awesome! Anda tills solen gick ner och vi fortfarande var inne i grottan. Sa klart fanns dar inga lampor. Sandra, du har sett The Cove du vet vad jag snackar om. Behover jag saga att jag freakade ur?!

- Orangutanger ar bade vackrare och storre an vad jag trott tidigare. Vi besokte ett rehabiliteringsceneter for orangutanger for ett tag sedan. Har var de inga inburade djur inte. Nej nej. Sa fort vi kommer fram till parkeringen utanfor rehabiliteringscentret hoppar det ut en orangutang med tva ungar fran djungeln framfor oss. Snabbt blir vi tillsagda ev en taxichauffor att halla avstand, da de kan vara lite eggresiva nar de har sina ungar med sig. Efter att vi tittat pa da de matar orangutangerna kommer det fram en djurskotare och oppnar ett band som var for en stig in till djungeln (som om de bandet gjorde nagon skillnad for djuren). Han berattar att vi kan folja stigen som gar vidare in till en annan utfodringsplattform men att vi maste vara forsiktiga och akta oss for orangutangerna som ar bade vilda och losa i deras djungel. Sedan forsvinner han och later oss sjalva folja stigen, efter att ha skramt upp oss (mej) med att orangutanger ar farliga och vilda bestar. Cool upplevelse iaf!

- Alla manniskor som man moter pa vagen ar sa trevliga. Vi akte till en by dar manniskorna fortfarande bodde i longhouses och de lat oss vandra omkring dar och se hur de bodde. Undrar om de nagonsin skulle fungera sa hemma. Forovrigt suger det att jag inte har nagra bilder fran de da batteriet efter orangutangerna tog slut.

- Jag saknar alla dar hemma mer och mer! Och jag har borjat fa konstiga cravings. Just nu lockar tex korv och macaroner valdigt mkt. Men jag vet att korven och alla dar hemma fortfarande finns kvar da jag atervander. Asien kanske inte kommer finnas kvar for mej senare sa bast att jag suger upp alla intryck som en liten svamp nu medans jag kan.


Lite update, nu vet ni vad jag gor och att jag lever.
PUSS! 

Hi, welcome to Malaysia!

Resan till Langkawi var ett riktigt helvete. Nattbaten fran Koh Phangan som skulle ta oss till Surat thani var framme kl 04.00 pa morgonen. Sen fick vi hunsas fram och tillbaka pa olika bussar (vissa tre timmar forsenade) dar vi blev uttittade som ufo:n innan vi var framme i Satun. Val dar fick vi veta att den sista farjan som vi skulle aka med var fullbokad. Sa vi fick kopa en biljett av en snubbe som skulle ta oss pa en long boat over till Kuala Perlis i Malaysia sa vi sen kunde ta farjan darifran till Langkawi. Som om inte de vore nog fick vi betala 2000 baht i boter for att vi stannat pa overtid i Thailand. Long boat farden som tog ca 30 min gjorde bade oss och packning genomblota vilket inte var optimalt da vi sen skulle sitta pa farjan i ca tva timmar med sjukaste kallaste ac:n.

Val framme pa Langkawi var resan vard besvaret. Kritvita strander, en olidlig hetta och godaste passion mojitosarna pa Babylon. Efter att ha stannat pa Langkawi i fyra dagar tog vi farjan vidare ovet till Penang och George Town dar vi stannade tva natter innan hyrde en bil och borjade resan nerat landet (narmare bestamt den 17e feb). Vi kom ner till Gua Musang, en liten by innat landet dar dom troligen aldrig sett turister forrut. Vi orsakade en mindre folksamling da vi gick in pa en affar for att kopa dusch-grejer nar alla ville veta vart vi kom ifran och undrade om vi kunde nanting pa malaysiska.

Igar fortsatte resan nerat. Vi passerade Kuala Lumpur i rusningstrafik och sporegn men klarade oss ur de gallant och tog oss ner till Melaka dar vi befinner oss just nu. Igar var vi ut en snabb svang efter middagen och man marker att de inte ar vana vid sa mkt turister har heller. Alla ar dock valdigt trevliga, vill komma fram och prata och fragar vart man kommer ifran. Vi blev bjudna av en snubbe som jobbade for Carlsberg (han var vaaaldigt noga med att beratta vart han jobbade) att komma till de hetaste utestallet i Malaka town dar han aven skulle bjuda pa driknbord. Sagt och gjort vi packade in oss i en bil och akte ivag. Val framme var de sa klart dresscode pa stallet sa vi tjejer fick komma in i vara flip flops men sa klart inte Conor som var kille. Vilket gjorde att vi tackade for oss och de tog med oss over till en annan bar dar de hade ett live band fran Thailand som spelade.  Agaren sag dessutom till att vi fick nice rabatt pa drinkarna i baren. Sen drojde de inte lange tills malayerna ville ta bilder pa oss och bjuda oss pa ol och halsa oss valkommen till Malaysia.

Idag har vi bara gatt och strosat i ett kopcentrum som var sa stort att vi gick vilse. Inte latt att komma fran en smastad! Snart ska vi knalla hem, gora oss fardig och sen ga vidare for att ata middag. Imorn borjar vi resan mot malaysias ostkust.

This is for you Frankie-boy!

Bara for att du ar sa sjukt envis och inte vill ha Facebook.

Koh Samui och Re:earth var sjukt kul. Har dock inga bilder darifran da jag lamnade kameran hemma. Vilket jag ar valdigt glad for da min mobil blev stulen. (Oh yes, typiskt mej! Darfor jag inte kan ringa till nagon heller och de suuuger.) Hoffmaestro, Timbuktu och Movits mitt i den thailandska djungeln, inte varje dag de hander! Att sen ata svenska kottbullar och brunsas med kladdkaka till efterratt hander inte varje dag i Thailand heller. Dock sjuuukt gott efter att endast ha kakat nudlar och ris varvat med en och annan burgare!

Sedan drog vi vidare med farjan over till Koh Phangan dar vi befinner oss just nu. Den 7e var det dagst for det omtalade full moon partyt. Helt sjukt! Vi hann inte vara dar i mer an fem minuter innan vi fick se en snubbe sta och pissa ner sej i sina brallor mitt pa gatan. Fresch! Stranden och gatan var fullpackad med manniskor, narmare bestamt ca 40,000 pers. Sa klart kommer jag och brudarna ifran varandra. Jag - blaogd som jag ar blir "lurad" av thailands storsta dickhead. (Skriver kanske lite for mkt nu men jag har ju ingen mobil sa jag kan ju inte beratta allt for er annars!) Sa dar star jag pa gatan utan mobil och skor med en australienisk-idiot som forsoker fa tag pa mina vanner utan resultat. Tillslut ber jag honom dra och traskar sjalv ivag nerat gatan. Fortfarande utan skor. Lyckan gar dock inte att beskriva nar jag hor nagon ropa mitt namn och far syn pa Jeppe fran djungel trekkingen i Chiang Mai. Han och resterande grabbarna fran Skovde gor ett forsok till att hjalpa mig att hitta brudarna innan vi ger upp och tar en Nutella pancake istallet. Sen ser dom till att jag hamnar i en taxibuss och kommer hem till bungalown igen. Har kommer da mitt nasta problem! Jag ar hemma utan nyckel och de finns inte mycket annat att gora an att lagga mej och sova i hangmattan kl 4 pa morgonen och vanta pa att brudarna ska komma hem igen. Kl 7 pa morgonen ar dom hemma och da har jag legat ute och frysit och fatt nog med myggbett.

Nae gott folk, nu blir de snart rehab i Malaysia! Imorgon borjar vi resan mot Langkawi och vi beraknar att vara framme den 11e.

Utsikten fran skybaren i Bangkok


Vattenfall pa trekkingen

Rattan som legat pa tork i tva veckor som i at i djungeln


Crappy bild fran full moon partyt. Dock den enda jag har ocksa!
(Gaaah, de laddar sa segt! Lagger upp mer bilder senare)

PUSS!

Svennebanan invaderar - Koh Samui

Vi anlande till Koh Samui igar kvall. Ikvall ska vi pa Re:earth och armbagas med alla svenskar som kommer vara dar. Movits! och Timbuktu ar vad vi ser fram emot just nu. Vi har dragit med oss var lilla amerikanare Conor sa hoppas han kommer gilla den svenska musiken lika mkt som oss. I ovrigt kan jag erkanna att vadret inte ar de basta har pa Samui idag. Molnigt och solen skiner med sin franvaro. De gor iofs inte sa mkt, hade en tanke om att dra ivag pa en joggingrunda snart. Med sockar denna gang! Man maste ju lara sej av sina misstag.

Hade dessutom tankt att ladda upp en massa bilder och en video, men usb-ingangen pa skruttdatorn ville inte funka sa de far bli en annan dag helt enkelt. Nu ska vi pa jakt efter en festival-outfit. 

CIAO!


BTW - Horde att de ar KALLT hemma hehe! ;)

Ladyboys and Ping Pong shows

Phuket och Patong gav oss inget annat an avsmak. Men de ar val ocksa en del av Thailand man maste se. Kanns verkligen som att tre natter dar rackte! Bargatan ar full av Ladyboys, snuskgubbar med sma thailandska flickor och Ping Pong shows (som jag inte alls har nagon lust att forklara narmare haha!) i en enda salig blandning tillsammans med nagra fa sunkiga svennebanan barer. Som om inte de vore nog tog jag en joggingtur pa stranden en morgon som slutade i skoskav fran helvetet! Tankte att de skulle vara skont att fara ut och rora pa sej innan festfolket vaknat upp fran sin dvala. Tji fick jag. Turen som skulle ha blivit pa ca 3 km blev pa 7 km ist! Sa klart hade jag inga sockar pa mej (va fan hade jag inte de for?!) dar av skoskaven som nu gor att jag inte alls kan anvanda skor. Halarna ar fuckade efter gympaskorna och nu har jag tom blasor mellan tarna fran flip-flopsen. Som gradde pa moset har jag brant mej pa fotterna ocksa. Fuck my life!

Men jag ska inte klaga, vi anlande till Phi Phi idag och jag ar redan kar i denna o! Imorn ska vi kliva upp tidigt for att ta en morgon prommis upp till en pir som ligger en bit upp pa ett berg dar vi kan blicka ut over hela on. Jag kommer traska barfota och med min tur kommer jag sakert fa blasor UNDER fotterna fran de. Efter prommisen tar vi en stadig frulle, packar en matsack och tar en longboat till nagon harlig strand dar vi ska chilla hela dagen!

Bilder och kanske, KANSKE en film forsoker jag hinna ladda upp imorn.
Eller nagon annan dag.
Jag har ju fan semester!!

"No, we've already seen that shit..."

Vart tag fran Chiang mai till Bangkok blev tre timmaar forsent. Inte for att vi klagar, vi har fortfarande nio timmar kvar att fordriva har i Bangkok innan vart nasta nattag till Surat thani avgar. Men vad kan man gora forutom att kaka och sitta pa internet nar man har en tung rygga att slapa pa?! Haller dessutom pa att odla dreads i haret just nu. Har nog aldrig varit sa har risig i skallen. Som om vi inte redan vore hardade fran djungeln. Taget var for ovrigt helt okej. Battre an djungeln och jag somnade som en stock. Vad som daremot ar lite mindre kul ar att de thailandska tagen verkar ta langre tid att ta sig fram med an om man jamfor med buss. Men tag ar mu mysigt och kan man ligga uppe i slafen och lasa bok och lyssna pa musik ar de helt okej.

Sista natten i Chiang mai var helt okej. Vi forfestade pa Tips Guesthouse dar vi fick traffa Conor och var guide Lee innan vi drog vidare. Vi akte ner till Inter bar, basta rockbaren. Nej, basta stallet i Chiang mai! Sa kul att den lilla kvinnan som jobbade dar ropade "MALIII" nar vi kom in och bandet spelade AC/DC och vinkade at oss. Sen holl jag pa att bli bortgift till en av hennes fyra soner. (Var lugn mamma, jag flyttar inte till Thailand.) Tuk tuk farden hem var nagot i varldsklass. Har de dessutom pa film som kommer laggas upp nan gang da jag kommit hem igen. Vi sitter och skrattar konstant i 8 min at den lilla thaisnubben i mossa som fortvivlat forsoker hitta till Na Nas innan han stannar och later oss ga resten av biten. Na Na ar forovrigt den sotaste lilla thaikvinnan vi hittills stott pa. Igar blev hon orolig for oss nar vi kopt mackor till hotellet och fragade om de var de enda vi skulle kaka till middag.



Avslutar med resans hittills basta citat fran arets storsta bakisdag i Bangkok:

Tuk tuk-driver: "To the temple, to the temple?!" 
Sofie: "No, we've already seen that shit!"

Never try, never know

Vi befinner oss just nu i den norra delen av Thailand, Chiang mai. Djungel trekken var riktigt cool. En once in a life time. Var guide var riktigt kung. Sorry mina vanner men hur internt de an ar kommer jag springa runt och skrika "Ah, talliban" varje gang jag hor en small. Saga "Me gonna make watterfall, small but spicy" varje gang jag ska pa toa. Och framfor allt anvanda "Never try never know". Bah, ni vill val veta mer om djungeln nu antar jag.

Forsta dagen startade med en elefantritt sim var valdigt intressant. Alla elefanter gick pa ett led och de flesta hade en ryttare. Forutom min och Emmas elefant och Sofies och Conors elefant. Mitt i djungeln far en av elefanterna ett frispel och vill kasta av ryttaren och de tva som satt med. Detta far dock flera andra elefanter att bli oroliga sa min och Emmas elefant som ar utan ryttare borjar trassla in sig lite i ett rep som den satt fast i mellan nagra andra elefanter. Som tur var gick allting bra och det visade sig att elefanten bara hade ropat och blivit orolig for sin unge som var langst bak i ledet. Som om vi inte fick nog av den adrenalinkicken akte vi pa taket pa bilen resten av vagen tills vi skulle fa var lunch. Sen borjade en laaaang vandring i skogen. Tror vi gick i narmare fem timmar innan vi var framme in varty lager. Varmt, backigt och javligt. Kvallen med ganger framfor lagerelden var dock riktigt nice. Natten var dock VALDIGT kall!

Andra dagen i djungeln. Mer vandring. Snacka om att jag gatt mycket! Hoppas pa att bli deffad pa denna resa hahahha! Nudlar, ris och en massa vandring. Anyways. Vi kom fram till nagra bonder som vi kakade lunch med. Lee aka Monkey-boy var guide hade gjort sma matlador till oss med nudlar och gronsaker som han stoppat i ett litet paket av ett stort lov. Pa vagen da vi vandrade taljde han atpinnar till oss av bambu. Efter kaket fick vi komma in i en liten "stuga" dar han visade oss hur de bodde. I mitten av tva sangar fanns en liten eldstad och ovanfor den eldstaden lag tva rattor pa tork. Givetvis tar han ner en av rattorna och delar ut en bit till var och en. Oartigt att inte smaka tankte jag, tugga och svalde. Luktade lite som torkat renkott. Smakade doch INTE som det. Mer vandring tills vi kom fram till ett vattenfall dar vi kunde svalka av oss lite. Valdigt efterlangtat! Val framme i lagtret blev de middag och lite fest med ett annat trekkingteam under varldens klaraste stjarnhimmel.

Dag tre. Lee vackte oss kl 6.30 pa morgonen sa vi kunde se soluppgangen efter den somnade vi om ett tag innan vi kakade frulle och vandrade vidare. Nar vi var framme vid vagen fick vi skjuts sista biten. SKONT! Sen var de lunch innan vi drog ivag pa bamboo-rafting. Riktigt kul! Dock sa tror jag att jag, Emma och Sofie blev lite val mobbade av killarna som styrde flottarna. De gilllade att stanka ner oss med vatten och jag blev aven iputtad i vattnet en gang. Efter flotturen var de dags for en trott bilresa hem. Val tillbaka pa hotellet tog vi en efterlangtad dusch, bytter om och motte upp ganget for kak pa stan. Kan saga att jag aldrig varit mkt for Donken men fan vad gott de var med stril;los och en burgare efter att bara ha kakat smaklost ris och nudlar i djungeln. Utgang pa de var nastan givet. Vi hittade skonaste rockbaren med liveband och jag kande mej som hemma!

Ikvall ar sista natten i Chiang mai med ganget innan vi tagar ner till Phuket. Tagresan kommer ta ca tre dagar. Hoppas jag overlever.

Bilder far ni kolla pa fejjan hinner inte lagga upp de nu!
PUSS

"One night in Bangkok and the world starts turning"

Efter tre dagar i Bangkok beger vi oss nu snart in i djungeln for lite trekking i tre dagar. Kommer bo i hyddor med endast tak och myggnat. Kanns tiktigt nice! Efter det drar vi vidare soderut for lite oliv, kanner att man langtar till vattnet och lite mer chill just nu. Speciellt efter sista natten i Bangkok. Som forovrigt levererar, men tre dagars stadsliv racker!

Vadret ar riktigt bra, ashett och valdigt lokigt! Btw, lokigt ocksa att behova skriva utan a,a och o (duuuh de blev iq-befriat) men hoppas ni forstar mej mina vanner. Igar turistade vi runt men varldens harligaste tuk-tuk driver som tog oss till massa Buddah tempel. Hej svennebananturist, men de ar val sant man maste se har ocksa. Pa kvallen drog vi ut till chillaste restaurangen. Bilder kommer var lugna! Efter de drog vi vidare for drinkar pa toppen av en av Bangkoks kandaste skyscrapers pa 64e vaningen. Riktigt nice men de kostar att ligga pa topp, 1400 bath for tre mohitos!! Sen tillbaks till Khao san road dar vi festa vidare bland olika schyssta sma barer. Hittade coolaste reggaebaren pa en liten bakgata.

Bla bla bla, jada jada jada.. Summa summarum - Jag lever och har de gott!

I'm bare-boned and crazy for you

Sitter just nu och väntar på att tiden ska gå. Tror att de har börjat sjunka in lite nu, mest för att jag inte kan sova. Hoppas på att kunna sova på flyget ist! Jag börjar fatta att jag snart åker, men kanske inte hur länge jag verkligen kommer stanna. Tror de kommer sjunka efter de två första veckorna. Hekt SJUKT att jag kommer få göra denna resa!

Sen gör ju inte alla mina fina vänner saken lättare genom att skriva en massa plutti-nutt och fina saker. Jag kan verkligen skatta mig lycklig som har sånna fina vänner vid min sida! Kärlek till er alla 

För övrigt har denna vecka känts.. lång!? Kanske för att jag hunnit med hur mycket som helst på så kort tid. Plugg, packning och fix av de sista som fattats. Redan i onsdags tog jag "farväl" av finaste Sandran. Kändes faktiskt lite jobbigt, men we can do this! Det är ju ungefär som då hon flyttade till Norge fast nu kan vi kanske inte prata lika mkt som vi skulle vilja. I torsdags fick jag mina sista sprutor och passade på att ta med Emmo till Fia för att träffa henne och Burra, sen iväg till lule för bio med Frankie-boy. I fredags (vill skriva igår, men de är söndag nu) mötte jag upp Sannie, Carris och Emmo för middag och mys. Stannade hela natten hos Sannie innan jag brummade hem till mammi igen där vi haft mys med familjen. Zandy och Priscey har jag ju redan sagt hej då till för länge sen, men då kändes de ju bara som att "vi kommer ses i Ume igen efter lovet". Glöm inte att jag har Skype nu och Zandy, jag kommer tillbaka till mitt lilla rum så lova inte bort de!


P.S BTW tjompisar!
Farväl. De låter ju som att ni aldrig mer kommer se mej. Jag lovar att tiden kommer gå sjukt fort och ni ska ju vara glada över att ni slipper mej ett tag ist haha ;)

P.S 2 Nu kändes de hela som nått jävla avskedsbrev, men de får va. Jag kanske är lite för trött för att skriva och borde nog inte lyssna på John Mayer samtidigt.

I've started out, for God knows where. I guess I'll know when I get there

Idag har jag kommit fram till att jag skulle kliva upp någolunda "tidigt" och fixa de sista inför resan. Sagt och gjort, de var inte ens jobbigt. Eller ja, kliva upp och kliva upp. Jag ligger fortfarande och myser med Donna i sängen. Efter frukost hade jag tänkt att vi skulle knalla iväg på en långprommis, jag skiter helt enkelt i att min trasselsudd kommer likna en snöboll då vi är tillbax igen. Sen snabbdusch och in till lule för att säga hejdå till finaste Sandran. Får se om resan kommer kännas mer verklig efter de.

I want to wake up with you next to me. Will you be there?

Jag har just kommit fram till att mitt dygn har alldeles för få timmar. Varför har ingen sagt åt mej att jag faktiskt, verkligen, helt på sant åker på SÖNDAG?!?! Känns som att jag fortfarande har en hel lista att avverka innan dess. Typiskt mig att vara i sista sekund!

Annars så är allt bra. Kickade igång mitt nya år på mysigaste sättet hemma hos Sannie-bananni tillsammans med henne och Emma. Vi kockade och hade oss och kl 20.00 käkade vi en förstklassig nyårsmiddag (för att komma från oss). Efterrätten var ett projekt för sej, världens mastigaste chokladkaka med nutella-frosting(!!!!!!). Sen drog vi oss ner mot centrum för att kolla på lite fyrverkerier innan hotellet där vi mötte upp resten av brudmaffian. Tänk att jag ska vara borta från dessa brudar i hela tre(?) månader nu. Helt sjukt, har inte fattat de ännu. Återkommer nog om de på lördagkväll då resfebern slagit till.


BTW mina vänner!
Rubrikerna är rader från den låt som spelas i Spotify då jag börjar skriva. Så om ni är sugen på lite örongodis kopiera - Google - klistra in - Spotify - njut!

Camera's flashing



Detta är min nya lilla älskling som ska få följa med mej på resan. En Sony NEX-C3 och jag känner på mej att vi kommer bli riktigt goda vänner. Har lekt runt lite med den och är helt kär! En liten systemare i fickformat helt enkelt. Mitt nyårslöfte kommer alltså bli - fota mera. Har blivit allt för lite fotograferande på senaste, men nu när jag har en liten som jag kan ta med mig överallt ska jag försöka avfyra minst ett foto om dagen. Kanske låter lite, men målet är iaf att kunna göra ett fotoalbum på 365 bilder som ska kunna representera hela mitt år. Ett foto för varje dag.


(Om detta är ännu ett försök till att inte plugga?! Vem försöker jag lura. Klart de är.)

My mind didn't change, I still feel the same. What's a life with no fun?



Jag hade en sleep over hos Sandra i tisdags.
Väldans mysigt att umgås! Hur ska jag klara mig utan de i tre månader?! Det har slagit mig nu. Men som mamma sa tidigare: "Märker du att de inte är nånting för dej är de ju bara att du kommer hem igen!" Jo, för jag tror ju att det här med att resa och uppleva nya saker inte är någonting för mej.

Hur som haver!
Blev bjuden på go' midda och snarra hemma hos Saz. Sen fick jag även snosa bebis och nykläckta valpar en trappa ner hos Sara. Som man förövrigt kan skåda på bilden. Kanske inte världens bästa pic men så gåre med en crappy mobilkamera. Ska bli ändring på de nu!

Superficial thoughts

Lyckan som uppstår när man inser att Victoria's Secret finns i Singapore!

That's how it's supposed to be, living young and wild and free

Fick ett ryck och fixade utseendet på bloggen lite, fortfarande en del att göra men det får bli då orken faller på igen. (Detta är bara ännu ett försök till att slippa rapportskrivningen.) Ser dessutom ut som om jag har fått en dille på ROSA detaljer. Verkligen inte likt mej, men kanske bra med lite färg bland allt de svarta.

Världens mysigaste jul hemma med familjen. Och som förväntat, alldeles för lite pluggande.
Men det kommer! Har verkligen inte fattat att jag åker på bara tio dagar ännu.

Hold me tight



Det vilar en förbannelse över mig.
Teknikprylar har en extermt kort livslängd i mina händer och då menar jag verkligen KORT. Min dator håller på att helt haverera och jag är glad att jag nu lyckats fixa så att den klarar av att visa YouTube-klipp igen (jepp, de fanns en tid då inte ens de ville fungera). Min nya iPod Nano är förmodligen trasig och det efter att jag ägt den i några timmar. Min mobil har varit trasig ett x antal gånger under loppet av mindre än ett år. Nu är den förhoppningsvis fixad för gott. Eller ja, inte just samma mobil, jag fick nämligen en helt ny phone i min ägo. Inget problem med den än så länge, peppar peppar. Dock så fick jag ett helt nytt nummer som inte var de lättaste att lära sig men sen fick jag också ett års gratis Spotify Premium. Man tackar, man tackar tänkte jag. Där sparade jag lätt 1200 spänn på ett år.

Men det jag nu vill komma till är kronglet med mitt nya Spotify Premium som jag skulle få från Telia. Innan jag kunde uppgradera till gratis-prenumerationen var jag tvungen att säga bort betalningen på det jag redan hade från mitt konto. Sagt och gjort, jag avslutade min betalning och mitt konto gick över från att vara Spotify Premium till att vara Spotify Free. Där tog det liksom stopp. Det gick inte att uppdatera kontot till ett Premium igen och Telias support var stängd för länge sen. Paniken begav sej, jag kunde inte längre lyssna på musik i mobilen och samma låt fick bara spelas fem gånger. Inom loppet av två dagar hade jag dessutom nått maxgränsen på fem speltimmar/månad. Endast FEM timmar?! Tack och lov har jag nu fått igång mitt Premium igen, men nu fattar jag varför alla klagar på Spotify. Det är ju totalt ovärt om man inte har Premium.


Ja jag vet, jävligt långdraget för att få fram den lilla poängen.
But now u know!

Tidigare inlägg
RSS 2.0