Idag känner jag mej ganska... tom på nått sätt. Eller bara riktigt, riktigt ensam. Jag vet inte varför. Men de känns bara så i magen. Ni vet säkert när man får en sån känsla i magen, vare sig de är lycka eller sorg eller vad de nu kan vara, så vet man att de är på "riktigt" när man känner det inifrån. Jag vet att jag inte är ensam, jag har ju bl.a världens bästa vänner runt omkring mig. Vad skulle hag göra utan dom?! Förmodligen ramla ihop till en klump på marken och inte kunna resa mig upp. Ni kanske inte märker de, men allihop stöttar mig på ett eller annat sätt. Att bara få mig att le betyder så mycket.
Tack för att ni alltid finns vid min sida!

Jag vet att ni läser, vare sig det är i smyg eller inte.


Later!